Browsing Category

Tankar

Tankar

Att vara ”duktig”

Att säga att någon är duktig är säkert väl menat i de flesta fall, men för mig klingar det lite illa. Eller att säga att man själv är duktig *ryser*. Duktig är ett uttryck som jag kopplar ihop med barn. Lille Per är duktig för att han hjälpte till med att plocka bort disken från bordet efter middagen. Eller att Lisa har städat sitt rum när pappa sade åt henne att göra det.

Eller så är det bara jag som tänker såhär, jag tycker det är skitkonstigt när någon kallar mig duktig för att jag avstår från bullfatet. Jag känner mig obekväm. Jag gör det inte för att vara duktig liksom..

Vi alla har olika tolkningar av olika ord och uttryck. Har du något ord som alla använder som du tycker är knasigt/fel eller kanske tvärtom? Någonting som borde sägas oftare eller borde byta innebörd?

Tankar

Råd från experter, vem ska man lita på?

Jag har pratat med ganska många experter inom idrott, löpning, fötter och allt vad det är.

Vissa hävdar att jag bestämt ska skrota mina FiveFingers för att bli kvitt besvären med benhinnorna medan andra tycker att det är helt rätt väg att gå. Min egen upplevelse är att kroppen mår bättre av att springa i skor utan dämpning. Jag hade tidigare problem med smärta i höfter och ländrygg när jag sprang långt (alltså pass över 1,5 timme). Det försvann helt när jag bytte skodon. Tyvärr försvann ju inte benhinneinflammationen vilket fortfarande grämer mig.

Sedan jag bytte till FiveFingers och vardagsskor till mer platta och tunna sådana har mitt steg förändrats. Jag har väldigt låga fotvalv och föll tidigare inåt med fötterna när jag gick. Det gör jag inte längre. Jag rullar numera på utsidan av foten och skjuter ifrån med stortån. Precis som man ska. Jag gjorde en löpanalys på Löplabbet för en tid sedan för skojs skull. Jag har gått från pronation till ett helt rakt steg som inte behöver korrigeras med pronationsstöd. Trots att jag nästan är plattfot.

Därför blir jag väldigt skeptisk när experter råder mig att skaffa dyra ortopediska inlägg som ska korrigera pronation bara för att de ser att jag har låga fotvalv utan att ha sett mitt löpsteg.


Fredriks och mina fötter efter barfotalöpning i fjol.

Kul att så många skrev och tyckte till om det här inlägget. Jag vill fortsätta att tacka nej (vänligt men bestämt) till fikabröd och tack vare era kommentarer känner jag mig mer trygg i det beslutet. Tack! :-)

Sockerberoende, Tankar

Utmaning på jobbet

Idag hade vår nya tjej bakat en äppelpaj som hon bjöd på. Fredagsfika alltså! :) Det trevligaste jag tycker med sådana initiativ är att alla samlas för en stund och bara snackar skit. Det är väldigt högt i tak hos oss och det är riktigt skönt. Trivs väldigt bra med alla kollegor.

Men lite jobbigt var det ändå att inte äta av den där pajen. Dels för att hon hade tagit ett trevligt initiativ som jag uppskattar och det kändes så dumt att avstå. Jag rotade fram en bägare med Skyr ur kylen som jag åt istället. Jag hade kunnat göra en lång redogörelse för varför jag inte åt av hennes paj, men jag avstod. Jag sa ingenting. Eftersom hon är så ny känner vi inte varandra tillräckligt väl för att hon ska veta hur jag reagerar på socker. De flesta bryr sig inte om vad jag äter. Min chef käkar stenålderskost och förespråkar det starkt, men han har varit ledig några dagar nu så tyvärr blev det bara jag som stod över.

Jag vet fortfarande inte hur jag ska hantera sådana här situationer. Jag har lätt för att ställa mig i försvarsställning om diskussionen väl sätter igång, men det beror på vem det är jag diskuterar med. Öppna personer är väldigt lätta att prata med. De ifrågasätter inte utan undrar nyfiket. Det är de där ifrågasättande personerna som kanske tror att de vet mer om mig och min kropp än jag själv som jag har svårt för. Jag diskuterar inte gärna kost med sådana personer för de har redan bestämt sig för en sak. Som tur är stöter jag inte på så många sådana, men jag känner mig nästan alltid lika försvarslös när jag väl gör det.

Hur hanterar ni fika på jobbet?