Sockerberoende, Tankar

Den skamfyllda problematiken

Den skamfyllda problematiken.  Att erkänna. För dig själv. Det där svåra.

Ärlighet varar längst
Jag har så länge jag insett min problematik med socker varit väldigt öppen och ärlig med hur det ligger till. Jag vill också att mina läsare alltid kan lita på att de de läser och ser är sant. Företag har kontaktat mig för dolda samarbeten, det vill säga att jag ska skriva om deras produkter och webbshoppar. Men jag har tackat nej då jag aldrig skulle kunna tänka mig att föra mina läsare bakom ljuset. Sådana samarbeten är oftast väldigt uppenbara även om bloggaren själv inte framgår med att man är just sponsrad. Det känns fel för mig.

Nåja. Åter till det riktiga problemet.

Sockerberoende
Jag använder inte ord som sockerberoende, för jag upplever mig inte som just beroende. Jag kan ta rationella beslut och avstå helt från socker i perioder. Det kan inte någon som är beroende. Mina tankar upptas inte konstant att tankar på socker. Mitt problem ligger i hur jag kan äta nästan obegränsat med sötsaker när jag väl sätter igång. Jag äter tills jag blir alldeles däst, mår illa och allt börjar snurra. En timme senare somnar jag. Platt fall liksom. Slår aldrig fel.

Jag har inga problem med att erkänna det här. Jag tycker inte att det är skamfyllt. Jag vet att jag inte är ensam och genom att skriva om det kanske jag kan hjälpa andra?

Men kanske kan ni som inte har problem med socker ha svårt för att förstå vad jag skriver om? Ni kanske tänker att man måste få unna sig en bulle ibland? Jo det fungerar för vissa. För ni har inte det här belöningspåslaget i hjärnan när ni stoppar något sött i munnen. Ni kan begränsa ert sockerintag. Äta en bulle och låta det stanna där. För att ni inte har ett behov, ett begär.

Anledningen till att jag har så svårt att avstå från socker i perioder är antagligen på grund av vad jag skrev längre upp. Jag är inte beroende. Och om jag inte är beroende kanske jag inte behöver göra en så stor grej av det? Jag kan väl äta (vräka) i mig sötsaker ibland? Jag gör det ju inte varje dag. För jag är inte sugen på det varje dag. Jag har inget begär efter socker på daglig basis.

Jag vet inte hur stort det här problemet egentligen är.

Men jag tänker att jag kan sätta upp en lista med saker som socker gör med mig som jag inte gillar:

  1. Jag vill inte känna att jag är en slav under socker. Jag vill inte känna att jag måste ta till socker som uppåttjack när jag är stressad eller känner mig ledsen.
  2. Jag gillar inte känslan som uppstår när jag ätit 400 gram lösgodis och 200 gram mjölkchoklad. Illamåendet, den uppblåsta och gasiga magen, yrseln, tröttheten.
  3. Jag hatar den där plufsiga känslan som uppstår när jag ätit socker i två dagar. All vätska och fett som kroppen lägger på sig. Efter två dagars snaskande kan det lätt se ut som att jag gått upp fem kilo. Jag känner mig tung och flåsig. Jag har sämre energi.
  4. Jag får dålig hy. Finnar och utslag ploppar upp i ansiktet som aldrig finns där annars.

Det borde räcka för att avstå helt och hållet.

Det är skamfyllt att tala om sina problem. Så är det i Sverige. Facebook är ett lysande exempel. Hur många skriver egentligen på sina statusrader hur det egentligen ligger till? Man skriver att man köpt det där nya fina huset med perfekt läge. Men man talar aldrig om hur belånat huset är.

Liksom bloggfenomenet. Det är få hälsobloggare som väljer att skriva när det går dåligt. När man haft ett sockerförbud i en månad men inte lyckats hålla det. Bloggen ekar tom. Skammen.

Men det gör inget att ha problem med socker! Det är ingenting du kan rå för. Just du råkar ha en hjärna som går igång extra mycket på socker. Akoholism är en sjukdom. Det har vi accepterat. Men att sockerberoende är en sjukdom är långt ifrån accepterat. Vi tänker:

Hur kan något så ljuvligt vara så skadligt för vissa?

Det är svårt att förstå. Cupcakes är ju till exempel något av det vackraste som finns. Devils in disguise!

Previous Post Next Post

You Might Also Like

19 Comments

  • Reply MALIN 30 november, 2011 at 14:54

    Precis sådär är jag med. Med samma lista med saker jag inte gillar.
    Och just idag åkte det ner ett choklad. Länge sedan? Jepp. Gott? Jepp. Värt det? NEJ!

  • Reply Florence 30 november, 2011 at 15:02

    Jag tror att om du är sträng mot dig själv i början. Så förhoppningsvis efter så har du inget sug och tänker inte mer på det.
    Se till att du inte är hungrig när du går och handlar, då kan det vara lätt att ta till godisjust för att det inte behöver tillagas.
    Lycka till och kram

    • Reply Dessi 30 november, 2011 at 15:44

      :) Det är så jag önskar lite att det skulle vara. Att jag kan äta socker en dag och sen att jag är nöjd så. Men det blir lätt två och tre dagar av sockerätande. För en dag i veckan är inget problem, problemet är att jag inte kan begränsa det till det.

      Det är jättebra att undvika att handla hungrig. Fördelen med att äta LCHF är att man aldrig blir akuthungrig, man får inga blodsockerfall, och då är det lättare att inte köpa snask.

      Vi ses imorrn! :)

  • Reply HurtMaja 30 november, 2011 at 19:26

    Mycket välskrivet inlägg :)

    • Reply Dessi 30 november, 2011 at 21:43

      Tack! :)

  • Reply Anna 30 november, 2011 at 20:26

    Hemskt bra skrivet. :-) Jag har inte problem med socker per se, men i tidigare perioder då jag ätit för lite/fel kunde jag också övermannas av en sån otäck vräka-i-mig-allt-som-kommer-i-min-väg-attack. Det är obehagligt att göra saker liksom mot sin egen vilja och förödande för självkänslan när tanke och handling inte överensstämmer.
    Rätt näring och rätt träning har hjälpt mig mycket, men framför allt är det ett stort mentalt arbete. Att verkligen gå till botten med vem man är och vill vara, vilka värderingar man har och hur man vill leva sitt liv så att man kan leva det i överensstämmelse med just de värderingarna.
    Långt och pretto blev det! Men det är väl ungefär sån jag är. ;-)

    • Reply Dessi 30 november, 2011 at 21:52

      Ja! Träning och näringsrik mat med mycket protein och fett som mättar bra hjälper verkligen! Jag tror att man genom träningen får de här belöningspåslagen man behöver istället för att få dem via sockret.

  • Reply Snorkkis 30 november, 2011 at 20:57

    Alla borde läsa ditt inlägg för att förstå vilket problem socker faktiskt kan vara. Du verkar ändå ha kläm på hur allt ligger till och hur din kropp fungerar och reagerar. Starkt att skriva om det!

    • Reply Dessi 30 november, 2011 at 21:45

      Tack Sofie! :) Det här är något jag funderar ganska mycket på och har luskat fram och tillbaka länge. Jag har alltid haft problem med socker, kunde aldrig spara lördagsgodiset som mina kompisar gjorde och kunde äta direkt ur O’boy-paketet. Lyckligtvis gör jag inte det idag ;)

  • Reply Janne 30 november, 2011 at 22:52

    Jag är en gammal 400 g lösvikt + 200 g Marabou-knarkare. Jag frossar än idag, emellanåt, men det räcker med en ask Läkerol och halv 85%:ig chokladkaka. Rätt många kolhydrater för en lchf:are, men det bästa är att man slipper det värsta som jag så glatt lämnat bakom mig och som du så fint beskriver: illamåendet, den uppblåsta och gasiga magen. Jag brukar säga att jag blivit kvitt sockerberoendet: men ännu inte beteendet, som jag tror generellt varit och ännu är tröstbetingat.

  • Reply Martina 30 november, 2011 at 23:07

    Ja, jag har exakt samma dilemma med socker. Inte direkt ”beroende” men äter tills jag mår illa och däckar av. Usch.

    Angående de där med att vara ärlig, de tycker jag också är jätteviktigt! Jag blir också kontaktad för sammarbeten och produkter men har sagt nej till alla, ja vill inte lura någon. Angående fejjan är jag sjukt ärlig där, därför har ja jättefå facebook-vänner haha :D Delar ut all inre ångest

  • Reply Hannah 1 december, 2011 at 15:13

    Toppenbra inlägg! Känner tyvärr igen mig precis i det du skriver. Kan inte heller bara ta en godisbit eller en bulle. Det är något som sätts igång direkt om jag vill bara ha MER! Listan du skrev stämmer helt överrens med det även jag känner efter att ätit socker. Riktigt bra skrivet! MVh Hannah

  • Reply Gloria 1 december, 2011 at 16:01

    Kanske är du inte sockerberoende, men det låter som att du definitivt är sockerkänslig. Bra att du känner din kropp så väl att du märker vad den försöker säga till dig. Jag tror att man inte vill skriva om sina misslyckanden just för att man ser dem som _misslyckanden_. Plus att bloggens syfte kanske är att inspirera andra att bli sockerfria och då känner man sig lite som en hycklare om man äter socker samtidigt… Men (i princip) ALLA återfaller ju så det är ju inget att skämmas för. Skamkänslor är ju dock något som hänger ihop med beroendet..

  • Reply Mia Olsen - ätstörd (Anorexia Nervosa) 1 december, 2011 at 18:14

    Håller med, jag har ett beroende. Jag klarar mig inte en dag utan socker i någon form. Och gärna obegränsat på kvällen!
    Det är knäppt, för jag slutar helt äta mat och lever endast på godis och glass läsk osv.
    Vilket min kropp reagerar på med en rasande snabb viktnedgång..
    Och ja…

    Ska börja ta Krom tillskott snart för att se om det går att få bukt med detta nedrans beorendet. Jag hatar bokstavligen talat att behöva vara slav under något/någon.

  • Reply Trillingnöten 1 december, 2011 at 18:23

    Det kunde har varit jag som skrev detta. Seriöst. Jag försöker verkligen få bukt med mitt sockerberoende. Jag vill inte vara den som aldrig äter socker, för det kommer aldrig att hända (säg den som ALDRIG ADRIG never ever äter socker??? har detta hänt i världshistorien?) Jag VILL kunna ta en bulle och sen fine liksm. Hatar att äta som en idiot en hel dag och två dagar och sen må skit…fysiskt och psykiskt. Vad gör man?

  • Reply Dag 8 – Onsdagens middag « possibean 1 december, 2011 at 18:43

    […] om ett blogginlägg som Dessi har skrivit som handlar sockerberoende/ickeberoende. Det fungerar lite tröstande. Det […]

  • Reply Anna 1 december, 2011 at 21:08

    Jag tycker det är skit jobbigt för jag kan inte begränsa mig till lite utan börjar jag äta så fortsätter jag idag, imon och hela veckan :/ Jag går oxå på LCHF och bloggar om detta.
    Såg även att du tränar inför tjejvättern. VIll med cykla den. Mitt förra mål var tjejmilen, den fixade jag. Nu har jag göteborgsvarvet som mål :D

  • Reply Skammen | Leva utan socker 4 december, 2011 at 12:55

    […] läser på Dessis blogg om ”Den skamfyllda problematiken”: det här att vara sockerberoende bloggare, sätta […]

  • Reply Länktipset ♥ | Martina - Health & Science 4 januari, 2012 at 16:44

    […] ni inte har hittat till Dessis blogg ännu så spana in den här, hon har skrivit ett väldigt bra inlägg om socker/sockerberoende. Väldigt läsvärt & […]

  • Lämna ett svar till Dessi Cancel Reply

    Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.