Igår var jag på gymet efter att egentligen ha sovit lite för lite och fotograferat två lägenheter och ett bautahus. Jag var väldigt trött när jag kom hem, men efter nån timmes bildredigering kände jag ändå att det var dags för oss att åka till gymet. Jag var inte alls motiverad, men jag tänkte att kroppen får ju en träningseffekt oavsett vad min hjärna tycker så what the hell liksom.
Började med knäböj. Värmer alltid upp med en tom stång och sen jobbar jag upp 1-2 set till den vikt jag tänkt träna på. Igår tyckte jag att bara 40 kg kändes tungt. Rep:ade på 45 kg men det kändes inget bra. Hade inget tryck och inget fokus.
För att hotta upp passet lite gick jag in för PB på 1RM. När hjärnan inte är med på att rep:a så brukar det gå vägen att köra ettor. Så jag lassade på 65 kg och det gick vägen! PB med 3 kg. Väntade några minuter, satte på 2 kg till på stången. Tog ett djupt andetag, spände kroppen och gick ner i böj. Men upp kom jag inte. Släppte stången.
Känns ändå gött att veta att 65 kg förmodligen är min absoluta toppvikt just nu. Fredrik tror att jag hade kunnat ta 67 kg om jag hade gått på den vikten först. Men jag vet inte.. Kanske.
Militärpress tycker jag är ganska kul, men igår var jag så fasligt svag att det inte var roligt nånstans. Fick sänka med 3 kg. Kuk.
Efter det stångrodd och rölighetsträning för bröst och bröstrygg. Rullade på foamrollern och tänjde mig.
2 Comments
Såna där pass kommer alltid. Nästa gång känns det bättre!
Tyckte också 40 kg var APTUNGT när jag körde 8-10 reps på senaste benpasset. Nöjde mig trots allt med den vikten och satan i gatan vilken träningsvärk jag fick. Ngn nytta måste det ju uppenbarligen ha gjort, även om jag har kört tyngre tidigare…
Kroppen är inte alltid logisk. ;-)
Vissa dagar är bara såna, bara att komma igen nästa gång! <3