Farfar och Inga-Lisa är äntligen fullt vaccinerade och idag körde vi ner till Vimmerby för att fira farfar som just fyllt 88 år. Det var ett år sedan vi var där sist och då var vi utomhus och höll avstånd. Idag kunde vi sitta nära och jag kramade om farfar flera gånger, hoppas han kände hur mycket jag håller av honom!
Ni förstår, jag har så många minnen tillsammans med honom. Han har ägt ett åkeri och levererat tak-pannor land och rike kring. När jag var liten (4-5 år) åkte jag med honom kors och tvärs över Sverige i sin lastbil. Minns egentligen bara fragment från den tiden men han brukar berätta historier. När min farmor blev sjuk i cancer bodde jag hos farfar och farmor. Min pappa tog hand om farmor och jag åkte taxi in till Linköping för att gå på femårs och sexårs. På den här tiden bodde de i villa i Ljungsbro och det ligger bara nån mil från stan.
När farmor gick bort bodde farfar kvar i huset några år innan han träffade Inga-Lisa, och jag lekte med grannbarnen och ibland fick jag ta med egna kompisar från stan. Vi brukade åka till strömmen och plocka vattenlevande snäckor (tills vi såg en orm i vattnet och höll på att dö av skräck).
Farfars trädgård är fortfarande sinnebilden av den perfekta trädgården. Med hammock, rosor som klättrade uppför väggarna, bärbuskar och träd med plommon och bigarråer. Det godaste jag visste var boysenbär, en slags hybrid mellan hallon och björnbär. Det växte en enorm buske på ena kortsidan av huset. Jag har aldrig stött på en trädgård med boysenbär under alla år som bostadsfotograf. Det verkar vara extremt ovanligt.
När jag var 11, 12 och 13 år tog farfar med mig till Vadstena camping varje sommar där vi spenderade 7-14 dagar i husvagn. Också där fick jag ta med mig en kompis varje sommar. Att bada i Vättern var ju såklart svinkallt, men jag hade inte så mycket annat att jämföra med så jag njöt ju av fulla muggar. Det var långgrundt, med riktigt fin ljus sandstrand och en stor badbrygga. Den frihet jag hade som barn tillsammans med farfar är jag så väldigt tacksam för idag. Det är kanske därför som frihet är så viktigt för mig nu.
Livet
No Comments