Förra sommaren, i juli närmare bestämt, såg jag en annonsering i en lokal Facebook-grupp där privatpersoner söker hundvakt. Jag såg en bild på en då 8-årig schäferblandning och en tjej som sökte hjälp då hon nyligen flyttat hit till Linköping och behövde hjälp med rastning vid ett tillfälle. Ingen hade ännu svarat på annonsen, och jag såg i kalendern att jag var ledig det datumet så jag skrev ett svar att jag kunde hjälpa till.
Dagen innan rastningen gick vi ut ihop på en gemensam promenad så att Roxie skulle få vänja sig vid mig. Jag tror Fredrik också var med. När vi plingade på dörren så hörde vi ett ganska högt skällande. Roxie är en utmärkt vakthund. Hon var skeptisk vid oss vid en början, men mest brydde hon sig inte så mycket.
Efter rastningen så erbjöd jag mig att hjälpa till vid fler tillfällen, och vi tog hand om henne ett par gånger i veckan. Vi blev så fästa vid Roxie så vi frågade om vi fick ha henne även vid andra tillfällen och det fick vi!
Nu har det snart gått ett år sedan vi träffade henne för första gången och det är sällan jag träffat en så avslappnad och enkel hund. Hon bryr sig inte nämntvärt om andra hundar, hon är avslappnad inomhus, hon älskar äventyr i skogen men även lugna promenader går an. Hon är en hund som vill vara med och anpassar sig efter vad dagen har att erbjuda. Som vi håller av henne!
Livet
No Comments