Livet är en hel massa känslor! ♥
En uppgift som ingår som bostadsfotograf är att rita upp planlösningar för de objekt man fotograferar. Som hemläxa över helgen ska jag att rita upp vår lägenhet. Jag har fått låna en lasermätare. Gissa vem som började mäta o rita direkt när hon kom hem?
Lite småjobbigt att rita upp det här huset:
Barbapappa, hoho? Fler bilder här.
Jag är snart 28 år. Dags att skaffa barn nu kanske? hör jag folk säga. Jag har knappt haft en tanke på att skaffa barn. Jag tycker om mina vänners barn och kan bli sugen på att en egen knodd när jag umgås med dem, men sen går det över.
Jag har tänkt att barn vore bra för egot, att man kan fokusera på någon annan istället för sig själv. Men om jag behöver fokusera på mig själv ett tag till då? Om jag inte har hittat mitt sätt att leva och ta hand om mig själv, hur ska jag då kunna visa det för mitt barn? Hur ska jag kunna bli en bra förälder om jag har en massa bagage som jag inte bearbetat?
Jag vet nog vad som är bäst för mig, men jag vacklar och trevar. Jag har ett öppet sår som aldrig får läka och jag bär på skuld, på dåligt samvete. Och det dåliga samvetet tär. Jag vet inte vad jag ska göra för att få det att försvinna.
Gröt med havregryn och quinoa och en tesked fiberhusk, blåbär och mjölk. Två kokta ägg. Jag försöker att inte söta gröten med sötningsmedel, sylt eller äppelmos utan väljer några osötade bär istället. För jag märker att jag lätt blir triggad av söt gröt. Jag kan äta hur mycket som helst! Att hitta sina ”triggers” är nog så viktigt om man ska förhindra överätning.
Foto: Peter Jigerström
Peter Jigerström (fotograf på Corren) fotade mig en kväll för ett par veckor sedan. Här kommer min favorit från det fototillfället! Artikeln jag var med i handlade lite om tjusningen med nattlöpning. För det är så jag vill ha det, springer jag asfalt gör jag det helst på kvällen när det är mörkt, lugnt och stilla.
Imorrn är det utbildning för bostadsfotograferingen. Känner mig lite nervös men det ska samtidigt bli skönt att få en del frågor besvarade. Jag kvitterade ut en mast sist jag var där och ikväll tog jag med den och min nyinköpta fjärrutlösare för att fota min lägenhet. Den här masten går upp till 7 meter, men jag höjde den till ca 4 meter. Lite mjukstart ;)
Det kändes läskigt att hissa upp kameran sådär högt men jag valde att hissa upp min billigare kamera för att inte riskera att dyrgripen åker i backen. Bilder från sådana här fotograferingar ska ge en bild av hur hus + tomt ser ut och eventuellt också vart det ligger i förhållande till andra hus. Dessutom slipper man konstiga perspektiv om man fotograferar höghus. Här kan ni se ett typisk mastfoto. Vill man ha ännu mer överblick skickar man upp en liten helikopter, men det gör inte jag (inte än iallafall).
