En helg att öva sig i lagom ska jag försöka summera i det här inlägget. En tripp till Stockholm som inte involverar vare sig shopping eller maxning av upplevelser – i mina mått mätt.
Den stora anledningen att vi åkte till Stockholm i helgen var att vi skulle gå på konsert på Berwaldhallen. I september köpte Fredrik biljetter åt oss till Score där Sveriges Radios Symfoniorkester bjuder på spelmusik från olika TV- och datorspel.
Men innan konserten hade vi lite tid att slå ihjäl så vi promenerade längs vattnet på Djurgården, där vårt hotell låg, och besökte Tekniska Museet. Här fanns utställningar som Hyper Human där vi får utforska etiska frågor kring innovation, teknikens konsekvenser, digitalisering, upptäckter inom biologi och geneditering samt samhällets behov av lagstiftning. Dataspelsutställningen Play Beyond Play uppskattades av oss båda även om det på hemsidan står att den riktar sig till barn och unga.
När klockan närmade sig 14.30 påbörjade vi promenaden mot Berwaldhallen för Score-konserten. Konsertens värd var Orvar Säfström och för mig ÄR han film och spel. Jag växte upp med hans filmrecensioner i ZTV och har åtminstone befunnit mig i samma rum som honom då det var datorutställning i Mjärdevi center här i Linköping för en herrans massa år sedan. Berwaldhallen var fullsatt och jag tyckte särskilt om ett stycke från Assassin’s creed, jag som aldrig ens spelat det spelet.
För er som inte var där så sänds konserten i Sveriges Radio P2 fredag den 24 feb kl 19:03. Den 16 februari spelade podden P3 spel in ett avsnitt från scenen i Berwaldhallen med gästerna Sabina Zweiacker och Orvar Säfström. Podden släpps måndagen den 20 februari.
Uppfyllda av denna härliga kväll traskade vi tillbaka till vårt hotell och åt en god middag. Sen slocknade vi båda två tidigt och åt en stadig hotellfrukost morgonen efter. Började med äggröra, lax och grönsaker och avslutade med pannkaka med Nutella. SOM jag njöt av den kombinationen.
När vi checkat ut från Villa Källhagen tog vi oss till Vasastan för att besöka ett av de få kattcaféerna i Sverige – Java Whiskers kattcafé. Fredrik hade ingen aning att det var hit vi skulle så han fick sig en glad överraskning. Vi hade tur som fick plats för det var verkligen populärt. Tydligen ska man förbokade innan, men det hade jag missat.
Precis när vi kom så fick katterna frukost och utanför började det fyllas upp med folk. Här satt vi och fikade och njöt av att befinna oss i närheten av alla dessa gölliga små katter. Jag tror till och med man kan adoptera en katt härifrån. Ville ha alla!
Ja men denna helg har varit alldeles lagom. Mina stressnivåer har hållits hyfsat låga tack vare inte så mycket högljudda och stökiga miljöer (med undantag för Tekniska museet då halva Stockholms bestånd av barnfamiljer var där samtidigt). Utmattningen har inte varit långt borta det senaste halvåret och jag övar mig på att lyssna på signalerna som säger att jag ska ta det lugnare. Att dopamin-detoxa och fylla på med oxytocin är vad jag behöver och det vill jag ge mig själv. Mer om det i ett kommande inlägg.
Kul om du lyckats läsa ända hit, här kommer den bästa delen – BILDERNA:
1 Comment
Kul med besök på Java Whiskers, det är så mysigt där!