Jag har grinat över prestationer förut, men då har det mest varit av lycka för att det varit över. Som efter målgången på Göteborgsvarvet (aka Dödsvarvet) 2011. Jag hade kämpat mig i mål och jag grät av lättnad.
Jag slog mitt tre år gamla PB i knäböj med 2 kg. Efter två tunga arbetsset höjde jag för att persa. Fredrik peppade, passade och stången bara flög upp! Jag fattar inte vad som hände. Det var som att stången var viktlös och jag gjorde mitt livs böj där och då.
Och som grädde på moset läste jag en bra artikel om Paola, som har tagit guld i SM i styrkelyft, i senaste Friskispressen:
10 Comments
Men grymma du! Blir så inspirerad av din styrkelyftning.
Vad söt du är! TACK! :D
Alltså wow wow wow vad kul att jag hittade till din blogg, för det här verkar passa mig som handen i handsken. Jag funderar på om att börja med styrkelyftning, men jag är lite för feg… Fast det har ju inte stoppat mig tidigare, så snart ska jag nog testa på det. SÅ grymt med PB!! Heja dig!
Men vad kul! Tack! <3 Styrkelyft är verkligen roligt så det tycker jag absolut att du ska testa!
Åh, härligt! Så inspirerande!
Tack vad snällt! <3
Men YEAY! Du är så grym!!! :-)
Vilken känsla!
Kram M
Alltså gulle dig som alltid skriver så glada kommentarer! :)
GRATTIS!!!
Tack darlo! <3