Ibland när jag håller på att somna händer det att jag rycker till då jag ”drömmer” att jag snubblar i en trappa eller råka ramla ner från en stol. Fredrik är en hejjare på det här. Här om natten ryckte han till säkert 10 gånger. Vad beror det på?
Jag hittade den här förklarande texten inne hos Emma-Lee:
Det är ett intressant fenomen som är mycket vanligt, och helt normalt. Det kallas på engelska för hypnotic jerk, säger Jan Hedner, professor i sömnmedicinska sjukdomar vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.
Hjärnan har i vaket tillstånd hela tiden ett återkopplingssystem som känner av musklernas lägen och rörelser, samtidigt som den kontrollerar musklerna och korrigerar rörelserna. När vi faller i djupsömn tappar hjärnan den motoriska kontrollen och musklerna slappnar av.
Det finns tre sömnstadier i djupsömnen, de så kallade icke-REM-stadierna, och för varje stadium släpper spänningarna i musklerna lite mer. Vid REM-sömnen, som infaller efter ungefär en och en halv timme, är vi i det närmaste totalt muskelavslappnade, nästan paralyserade i armar och ben.
Att vi är helt avslappnade tror man beror på att vi inte ska göra illa oss i sömnen. Om vi drömmer häftigt är det viktigt att kroppen inte reagerar på händelserna i drömmen.
Precis vid insomnandet däremot, i gränslandet mellan sömn och vakenhet, kan det hända att vi plötsligt rycker till. Rycket liknar en reflex, enligt Jan Hedner, och skiljer sig från andra rörelser som vi gör i sömnen. Vad som utlöser det är inte riktigt klarlagt, men det finns teorier.
– Nästan alla människor har en bildupplevelse när det händer. Det är ingen traditionell drömupplevelse, inte som i REM-sömnen, utan en association kopplad till rörelsen. Det kan vara att man springer, snubblar eller faller, säger han.
När vi somnar kan övergångarna mellan icke-REM-stadierna gå snabbt, ibland på bara några sekunder. En teori om varför vi rycker till är att hjärnan får motstridig information när insomnandet och muskelavslappningen går snabbt.
– Teorin går ut på att hjärnans motoriska kontroll och sömnaktiviteten inte är matchade. Om hjärnan uppfattar att den tappar kontrollen, kopplat till en tanke om att vi håller på att falla, kan hjärnans försvar vara en felaktig fallreflex, säger Jan Hedner.
