Hela veckan har jag känt mig trött och omotiverad till träning. Jag har varit trött som i sömnig och haft svårt att hålla ögonen uppe. Somnar tidigare och tidigare på kvällarna.. Idag fick jag nog och Fredrik och jag stack bort till gymmet och körde marklyft. Jag var där för att bryta tröttheten, men jag kände mig frånvarande. Lyfte inte så fokuserat som jag brukar och blicken var blank. Kunde inte träna särskilt hårt, så vi åkte hem.
Projekt: 100 kg i marklyft
Häpp! Här ska det bli utveckling! Testade mitt förra upplägg men det innehöll bara ett tungt set marklyft per pass (två per vecka). Och jag känner inte att jag kommer utvecklas för att så småningom ta 100 kg, så jag gjorde om gjorde rätt. För att kunna ta 100 kg i mark så kommer jag köra två pass per vecka där jag i huvudsak fokuserar på just marklyft. Alla andra pass kommer jag köra knäböjar (thrusters är en nygammal favorit!) och annat roligt. Det är inte så noga vad jag kör, bara jag utmanar mina muskler och har kul under tiden. Så tänker jag.
Dagens pass:
Marklyft (40kg x 8, 60kg x 5,70kg x 1, 50kg x 5)
Skivstångsrodd (3×8)
Militärpress (3×8)
Thrusters (2×5)
Skull crushers (3×8)
Boxhopp (mina livs första!)
70 kg i mark i videon. Gjorde först ett försök som misslyckades, men efter en paus gav jag mig på det igen och fick upp stången. En bit från 85 som jag tog i fjol, men jag jobbar på det!
För att sätta 70 kg i perspektiv.. Det vore som att jag lyfte upp Fredrik från backen. Han väger ca 72-73 kg.
Videon från inlägget nedan är från dagens pass, som såg ut såhär:
3×5 knäböj
3×5 bänkpress
3×5 stångrodd
3×5 bicepscurls med stång
3×8 triceps pushdowns
Fokuset ligger på tre övningar varje gång, men om jag känner att jag har energi kvar och vill lägga till några fler övningar så gör jag det. Jag känner att jag egentligen är starkare i knäböjen än det jag tar nu, men ökar jag så blir tekniken lidande och det är lite frustrerande. Tyngdpunkten ska ligga på hälarna och lägger jag på så lite som 2,5 kg till så börjar jag komma fram på tå när jag trycker ifrån från bottenläget. Vad fasen ska jag göra åt det? Jag är inte särskilt kort i hälsenorna så stretching hjälper förmodligen inte. Men jag läste nånstans att man kunde lyfta upp tårna lite för att tyngden skulle hamna på hälarna.
Just skivstångsrodden har jag fått så grymt bra kontakt i de senaste gångerna så den vill jag köra hur många set som helst av egentligen. Det är så skönt att känna hur skulderbladen knips ihop och att jag stärker upp min stackars datorrygg.
Det hörs ju på namnet att det är bra, stark.
Att bara ”bli smal” har inget egentligt syfte. Men att vara stark tror jag ligger i människans natur att vilja vara, alla vill vi vara duktiga på något. Dessutom tror jag att om man ska lyckas med något är det bättre att lägga till än att ta bort. Att lägga till sunda vanor som att träna. För vi kommer aldrig att kunna sköta kosten till 100%. Vi har perioder där det slinker ner lite för mycket bullar och godis. Men vi har alltid träningen.
Och genom att träna sig stark tror jag man kan ändra sin självbild och synen på sin kropp. Vore det inte sunt om det gick från att vilja ha ett sexpack på magen till att orka lyfta sin egen vikt i knäböj? Sexpacket för mig säger ingenting. Det säger ingenting om styrka eller hälsa. Ser jag en bild på ett sexpack så rycker jag bara på axlarna och tänker ”jaha”. Men ser jag någon som gör en snygg overhead-squat eller gör sin första chin, då rycker det till i mig! Då ser jag kroppen i sin funktion, sitt rätta element. Och jag blir grymt impad av alla som gör höga boxhopp på gymmet. De hoppar upp på lådor som är hälften så höga som sig själva. Hatten av.
Så jag lägger om mitt fokus. Fokuset ligger i att ta 100 kg i marklyft och kanske så småningom ta min egen vikt i knäböj. Om jag sen fortfarande har lite fläsk på magen är skit samma.
Fall in love with the process, and the results will come.
Jag läste nånstans att om man ska träna och missar ett pass så är det viktigt att hoppa upp på hästen igen. Om man nu följer ett visst träningschema/precis har börjat träna och vill bli bättre på något vill säga. Att missa en träning är lätt hänt, men se då till att ta igen det nästa dag. Två missade pass och du har tappat momentum. Man skulle enkelt kunna förklara det som att det är svårare att hoppa upp på hästen igen ju fler pass man missar.
Igår kunde jag bara inte klämma in någon träning. Jag hann inte med det med tanke på hur dagen såg ut. Så då ställde jag klockan och gick upp idag på självaste julafton och åkte till gymmet och lyfte skrot. Knäböj, press och marklyft. Kände mig inte helt fokuserad och var så ivrig på att öka vikterna i böjen och marken att jag kände att tekniken blev lidande. Och det är ju inte meningen. Att höja utan att kunna utföra övningen korrekt är dumt. Så jag backar och försöker igen senare.
Ja just det, schemat jag följer ser ut såhär:
Pass A
3 x 5 Knäböj
3 x 5 Press (Ståendes, med stång över huvudet, kallas även militärpress)
1 x 5 Marklyft
Pass B
3 x 5 Knäböj
3 x 5 Bänkpress
5 x 3 Styrkevändningar
Jag tränar tre pass i veckan och utför hela tiden vartannat pass. Vecka ett gör jag alltså: ABA, och vecka två gör jag: BAB osv. Man ska ha minst en dag vila mellan passen, så man kan till exempel träna måndag-onsdag-fredag. Ambitionen är att öka vikterna så ofta som möjligt även om det bara handlar om något kilo i taget.
Förutom det lägger jag in ett intervallpass och ett längre konditionspass (löpning eller cykel) i veckan om jag känner för det.