Nu har jag ätit keto i lite över en vecka, och håller sakta på att ställa om mig till fettdrift. Det betyder att kroppen (när den är klar med omställningen) kommer använda fett som förstahandsbränsle istället för kolhydrater. Nu när jag inte tillför kroppen kolhydrater så känner jag mig ganska seg och inte ett dugg explosiv som jag annars gör. Jag vill mest bara sitta på min röv. Och mycket rövsittande blir det. Men jag försöker ändå uppnå mitt stegmål varje dag och idag var jag på gymmet för första gången på 1,5 vecka.

Det här är vanligt för alla som börjat äta keto, man känner sig slö de första veckorna. När kroppen sedan ställt om sig till fettdrift (vanligtvis efter 4-12 veckor) ska man känna sig precis som vanligt – dvs pigg och energifylld. En av de stora fördelarna med fettdrift är att du inte behöver extern energi för att orka träna. Med andra ord behöver du inte äta något innan du tränar då kroppen tar av sina fettdepåer och skapar energi. Jag har läst om folk som springer marathon utan att käka på hela loppet och de som tävlar i styrkelyft. Det skulle innebära en mer flexibel vardag utan måltidstajming. Hur coolt?

Ni förstår att jag är hemskt nyfiken på den här otroligt stora fördelen! När jag var på gymmet idag körde jag tunga baslyftsövningar med få reps eftersom uthålligheten just nu är som bortblåst. Styrkan sitter dock fortfarande i, men jag blir snabbare trött och jag svettades mer än vanligt.

Jag kommer skriva mer om detta när min kropp ställt om sig, så håll utkik!

Förra veckan tog jag bort alla kolhydrater. Har sedan dess satt i mig max 20 gram om dagen. Jag räknar inga makros eller kalorier såhär i början. Funkar det utan tycker jag det är lättare.

Vad är keto?

Keto-dieten är en diet där man går ner väldigt lågt på kolhydrater så att kroppen försätts i ketos. Vid ketos kan inte kroppen använde glukos som bränsle utan skapar istället ketoner, från fett och protein, i levern.

Jag kom först i kontakt med keto-dieten och LCHF år 2007 efter att ha läst boken Blodsockerblues av Fredrik Paulún. Boken fick mig att läsa på mer och förstå att kolhydrater kan leda till insulinresistens och hemska följdsjukdomar som ingår i det metabola syndromet. Där efter började jag använda verktyget GI viktkoll som var en hemsida där man åt keto i några veckor för att sedan gå över till lite fler kolhydrater efter hand. Att stanna i den första mest strikta fasen skulle tydligen vara farligt.

Men jag stannade där i den strikta fasen, så fort jag började äta mer kolhydrater blev jag mer hungrig. Det var då jag insåg att den strikta fasen var LCHF (eller keto). Det jag gillade med GI Viktkoll var mängden mat man skulle äta. Jag skulle äta 1600 kcal i bas om jag inte minns fel, och allt jag förbrände via träning uppmuntrades jag att äta upp. Vissa dagar kunde jag alltså äta mer än 2000 kcal. Och jag gick ner i vikt! I tre månader åt jag såhär och gick ner 7 kg. Aftonbladet snappade upp det här och jag fick vara med i en stor artikel i deras Hälso-bilaga på den tiden ”- Jag åt mer och gick ner i vikt” minns jag att rubriken löd.

Men så tog jag ett beslut som skulle rasera min nya livsstil, jag åt gelégodis och jag kunde inte sluta.

Och här är jag idag. Smått ovilligt får jag väl lov att inse att jag inte kan äta kolhydrater för det sätter igång processer inom mig som leder till ett osunt ätande av socker. Ska vi ta några exempel på vad det ställt till med den senaste tiden så har jag skrivit ihop en lista nedan.

Biverkningar socker/kolhydrater hos mig:

– Onormalt trött och varm av varmt väder. De två senaste somrarna har varit näst intill olidligt när jag ska jobba. Har kunnat cykla för det svalkar skönt, men att springa eller ta promenader mitt på dagen på sommaren har varit pest och pina.

– Svullen. Min mage har varit svullen ända sedan i somras. Socker eller inte socker har inte spelat någon roll. Kolhydrater över lag skapar detta.

– Hudfärändringar i ansiktet. Jag har fått hudfärgade små utslag i ansiktet. De dyker upp som värst när kosten varit som värst dagen innan. Hudförändringar är en stark indikation på att det inte står rätt till på insidan, och det här har jag vetat om. Det har bara inte känts som tillräckligt illa då det varierat från dag till dag.

– Kroppslukt. Jag som alltid haft en neutral kroppsdoft har på senare tid börjat känna svettlukt under armarna. All förändrad kroppsodör bör tas på allvar.

– Candida. Jag har påväxt av svamp på insidan som blossar upp i perioder. Candida älskar socker, och man kan således också ta kål på den genom att ta bort allt socker och kolhydrater. Man tillsätter till fördel bra bakterier genom t ex surkål så det äter jag varje dag.

Märker redan skillnad

För första gången på flera månader har svullnaden helt lagt sig. Jag vaknar upp med en helt osvullen mage och det sitter sedan i hela dagen. Min hy är mycket bättre och jag har en klarare blick.

Men samtidigt är det en kamp..

Det är en otrolig sorg att veta att jag inte kan ha ett sunt förhållande till kolhydrater. Det finns liksom inget ”lagom”. Såklart att jag kan hålla det lagom i någon vecka, men sötsuget blir alltid så starkt att det inte går att värja sig. Hela min kropp blir rastlös som hos en 5-åring som slänger sig på butiksgolvet för att hen inte får godis. Hittills på keto är sötsuget som bortblåst.

Just nu i början har jag generellt låg energi. Jag förstår att det är en stor omställning för min kropp att gå från kolhydratsdrift till fettdrift. Däremot försöker jag mota Olle i grind varje dag genom att promenera och springa mycket. Just intervaller i skogen funkar ganska bra. Det är skönt.