Hälsa

With a little help from a näringsterapeut

Som jag skrivit tidigare så känner jag att min hälsa blivit sämre. Jag har ganska diffusa och oklara symptom som svårt att gå ner i vikt (och fettet sätter sig på magen), svullen om magen av att äta fett och stekt protein samt att jag lätt blir överansträngd och sjuk av att träna hårt. Detta hände mig senast nyligen. Vi hade workshops och fysiska tester i PT-utbildningen jag går, och då jag vilade för lite mellan de här aktiviteterna så blev jag förkyld direkt.

Jag har tänkt länge att det handlar om stress. Vad jag också har med i beräkningen då är att den mat vi äter faktiskt också kan stressa kroppen. I grunden äter jag bra och vällagad mat. Allt kött är gräsbeteskött (KRAV) eller vilt. Grönsakerna är ekologiska. Räkorna är handpillade (av mig). Men jag är samtidigt en riktig kolhydratjunkie som gärna fikar på bullar, tårta och äter choklad hemma framför TV:n. Framförallt vetet ställer till det i kroppen. Vetemjöl alltså.

Näringsterapi för bättre hälsa

Jag har varit i kontakt med en näringsterapeut som jobbar med att läka kroppen med mat. Att ta reda på rotorsaken till att man mår dåligt istället för att skriva ut mediciner som den traditionella vården gör. Hon menar att hälsan börjar i tarmen. Fungerar inte den som det ska ställer det till med besvär. Och det som retar tarmen mest är vetemjöl.

Visste ni t ex att zinkbrist bidrar till svår PMS och svåra menssmärtor? Många tjejer och kvinnor tror det är normalt att ha svinont vid mens, men faktum är att det inte ska kännas alls. I höstas när jag åt strikt paleo under ett par månader så fick jag för första gången uppleva hur det var att inte ha ont under mens. Det var fantastiskt! Kanske hade det också med att göra att jag inte fick i mig mjöl samtidigt som köttkonsumtionen var extra hög? Animalier innehåller nämligen zink.

Näringsterapeuten pratade också om hur viktigt det var för mig att dricka ordentligt med vatten. För snart ett halvår sedan slutade jag med allt vad lightläsk heter. Pepsi max bälgade jag i mig dagligen.. Sedan dess dricker jag bara och enbart vatten. Vanligt vatten från kranen, ibland med pressad citron i.

Men tydligen dricker jag ändå för lite då jag får i mig ca 1-1,5 liter om dagen. Jag ska dricka 3 liter, enligt näringsterapeuten. Och helst 1 liter åt gången. Så det gör jag just nu när jag skriver det här inlägget. Jag dricker ljummet vatten (som kroppen har lättare för att ta upp) och ser till att få i mig havssalt samtidigt så saltbalansen inte rubbas.

Vidare har jag fått en liten lista på kosttillskott som jag ska ta dagligen. Kosttillskott är något jag alltid fnyst åt, för jag har tänkt att det är som att sätta ett plåster på ett köttsår. Kosttillskott kan inte rädda en dålig diet. Det sistnämnda anser jag fortfarande, men vi kan ändå ha brister trots att vi äter bra. Våra jordar är inte som de var för 100 år sedan, de är mycket mindre näringsrika. På grund av det har vi svårt att få i oss rikliga mängder av bl a magnesium idag. Så numera tar jag kosttillskott som magnesium, D-vitamin, probiotika och Omega-3 de dagar jag inte äter fet fisk..

Summering

Så.. summa summarum för mig innebär att undvika vete och mejerier, dricka mer vatten och ta kosttillskott. Maten jag äter hade hon inga synpunkter på förutom att möblera om lite bland makronutrienterna. Jag är inte helt överens med henne där än så länge men ska försöka närma mig det hon föreslår. Och såklart att välja att fika på annat än kanelbullar.. T ex chokladboll som inte innehåller vetemjöl.

Det är här vi börjar. Att läka sig är som att skala en lök, lager för lager. Om en månad är det återbesök med näringsterapeuten!

Chokladbollar ingår i min nya diet! I like!

Fågelskådning

Kattuggla med unge

I förrgår var jag ute på promenad i Tinnerö med Roxie. Jag såg några unga personer med kamera och kikare leta efter något i den hage jag brukar gå med henne. När de hade stannat och riktat sina kikare och kameror upp mot samma träd ställde jag nyfiket frågan vad det var de såg. ”Uggla!” utbrast dem. Fick låna en killes kikare och där satt kattuggla med unge. Jag blev såklart jätteglad då jag inte sett kattuggla innan (”bara” lappuggla), och heller inte någon unge. Vi pratade en stund och fler fågelfotografer anslöt efter hand.

Jag tog med mig Fredrik och kamera med telezoom dagen efter. De satt inte kvar i samma träd, men det dröjde bara ett par minuter innan vi såg dem i ett annat träd. Troligen i det träd där de bor. Det är en stor hålighet i toppen. Jag fick ett par hyfsade bilder på dem. Fina va?

Mountainbike

Vårcykling: solsken, gegga & tussilago

I Linköping har solen skint från tidig morgon till sen eftermiddag. Jag tog tillfälle i akt och drog med mig mtb:n ut på en vårig solskenstur. Hade inte direkt planerat en rutt utan cyklade dit lusten styrde. Jag hamnade först och främst i Tinnerö. Härifrån finns olika vägval, det långa rosa mtb-spåret går också här. Efter nån halvtimme på grusvägar där jag hade cyklat förbi Rosenkällasjön, Edhaga våtmarker och Edhaga gård, svängde jag in på det rosa spåret och det var torrt och fint till en början. Men sen kom pölarna med vatten och lera.. En liten utmaning minst sagt. Men varmt var det! Här någonstans tog jag av mig min jacka och mina vantar och cyklade i bara långärmat.

Vek av efter ytterligare en halvtimme på stigarna där till asfalterad landsväg förbi Blå Lagunen som är ett gammalt brott som fyllts igen med vatten och som är en populär badplats. Svänger man in bakom den så finns det gulsprayade pilar på träden som markerar det inofficiella mtb-spåret True Pace. Det såg riktigt torrt och fint ut och stigarna var flowiga och härliga. Solen lyste igenom träden och gjorde mossa och lingonris gyllene. Jag såg citronfjärilar och en man rastade sin fina golden retriever bland spåren och vi bytte några meningar med varandra.

Eftersom jag är känslig mot fysisk ansträngning såg jag till att ligga inom pulszon 3. Det innebar mer assistans på min e-mtb och att inte trycka på utan ha ett jämnt ganska lågt tempo. Jag blev aldrig flåsig och jag kände mig glad och stark. Hur det visar sig imorgon får vi se. Håller tummarna för att kroppen inte blev så sliten.

21 km in på cykelkontot. Tacksam för att jag kan cykla och njuta av naturen!

Tinnerö eklandskap

Edhaga våtmarker – full aktivitet bland sothönsen som hördes lång väg

Edhaga gård

Typiskt blött parti i rosa spåret

Men lite torrt var det också på sina ställen

Mera lera!

Här får man försöka hålla långt till vänster

Hest!

Fin grusfri asfalt

Blå lagunen

Helt vindstilla

MTB-spåret True Pace

Solen gjorde skogen gyllene idag

Torrt och fint!

Årets första tussilago för mig – ett fint vårtecken