Upplevelser

Kulturreservatet Smedstorp

Efter ett fotojobb i Marek i Ydre kommun tog jag bilen för att sticka in på småvägar bort från de stora vägarna på vägen hem. Har jag tid så är det roligt att undvika de större vägarna just för att man kan hitta små guldkorn :) Jag utgick från Kungabordet, en rastplats intill Östgötaleden. En skylt med ”Smedstorp Kulturreservat” observerades (jag älskar kulturreservat!) och jag åkte in på grusvägen. Förbi får som betade lugnt i sina hagar.

Husen här började byggas tidigt 1700-tal och träden som använder avverkades redan under 1696. Har ni sett ”Där ingen trodde att någon kunde bo” på SVT? Det är en norsk serie som visar hur olika människor i Norge valt att bosätta sig på helt omöjliga ställen där typ en färja går en gång i veckan. Jag minns några avsnitt från den serien med liknande byggnader, timmerhus i silvergrått.  Såhär har faktiskt Sverige sett ut under största delen av sin historia. De grå trähusen har dominerat städerna långt in på 1700-talet och landsbygden till 1800-talets mitt. Blå fasadfärg var t ex tydligen inte möjligt förrän på 1950-talet. Who knew?

Jag tycker det är görmysigt att gå runt sådana här gamla hus för mig själv och fantisera hur de som bodde här hade det. Och jag är glad att jag hade inte hade någon tid att passa så att jag kunde hitta hit :)
















28 augusti, 2017 by
Tankar, Träning

Utan kvarg och rumpbilder på insta

På nåt sjukt (bra) sätt är träningen de lugnaste timmarna på dagen för mig. Jag är ganska instabil psykiskt med ångest och depression. Självklart vill jag inte må dåligt, men att ha de här diagnoserna har hjälpt mig att förstå vad som är viktigt i mitt liv. Ingenting är självklart när man mår dåligt. T ex så är status, kändisar och kukmätartävlingar inget för mig. Ytligt snack kan faktiskt dra åt helvete.

Så för mig har det inte varit så svårt att gilla att träna. Det är ju då hjärnan håller käften, nästan iallafall. Det är då tankarna vänds till positivt: ”Klart du kan lyfta den där vikten!”. Det är då det inte spelar någon roll hur jag ser ut, utan vad jag klarar av och vad som är kul. Det är därför jag nästan aldrig har ett färdigt träningsschema med mig till gymmet. För då blir träningen så inrutad, fyrkantig och ”måstig”. Det är roligare att träna fritt.

Det är ju t ex mycket mer troligt att man går utanför sin komfort zon när allt inte är förutbestämt. I lördags tränade jag med Carro och Fredrik. Vi körde bland annat frivändningar, push press och marklyft. Passet avslutade vi med att testa att stå på huvudet och på händer. Jag tycker det är sjukt läskigt att vara upp och ned, men med Fredriks hjälp klarade jag nästan att stå på huvudet med benen rakt över mig mot en vägg. Och det kändes så himla mäktigt!

Så jag skulle önska att fler tränade för att det är kul. Att alla hittade sin grej. Att inte träna för att gå ner i vikt. Utan träna för att komma bort från kroppsfixering och utseendehets. Det skulle alla vinna på.

Och försöka förstå att man inte måste vara så jävla perfekt för att man tränar. Att man inte behöver lägga om hela sitt liv och sin kost. Det är bättre att bara börja träna än att vänta tills man är en perfekt träningsförebild. För hur tråkigt blir inte livet med bara kvarg och rumpbilder på instagram?

21 augusti, 2017 by
Geocaching

Geocaching

Vilken grej! Inte så att jag är hooked-hooked men jag är lite fast faktiskt. Geocaching går ut på att man letar ”cacher” som nån gömt på en bestämd plats. I en app (jag använder Cachly till iPhone) ser man närliggande cacher och man kan även se hur stora de är och hur svåra de är att få tag på. T ex kan de hänga i ett träd eller vara gömda i ett hål nånstans.

En cach kan vara allt från ett litet plaströr med en pappersrulle i (där alla som hittar den skriver sitt namn) eller en låda med en pryl i (som man får ta om man lägger i något annat i dess ställe). Sen loggar man de cacher man hittar i sin app.

Fredrik o jag geocahcade tillsammans med Elin o Jerre o deras två barn i Tinnerö här om dagen. Vi tog cyklarna och hann ta 9-10 st. Jag fick testa Elins elcykel o jävlar vad det gick! Jag trodde att den skulle hjälpa till lite grann och främst i uppförsbackar men med den här nästan flög jag iväg. Måste skaffa en elcykel alltså!

4 augusti, 2017 by
Upplevelser

Dansa med Walliska svartnosfår

I tisdags åkte vi till en gård utanför Väse i Värmland för att sova med Walliska svartnosfår. Jag hade hittat till Facebook-sidan av en slump och såg att de skulle ha en kväll tillägnad dessa speciella djur (finns bara i Sverige på just på denna gård) och ville såklart åka dit!

Dessvärre hade det blivit fullbokat snabbt. Men ägaren Marita skrev till mig att vi kunde komma och sova i deras trädtält som ligger på en udde inne i hagen tisdag till onsdag. Det lät ju som en ännu bättre idé!

Vi kom fram kl 16 (efter att ha bevittnat en hemsk bilolycka precis framför oss, verkligen tur att Fredrik är utbildad sjukvårdare och snabbt kunde hjälpa till) och blev varmt välkomnade av Marita som stod och tvättade fåren. Vi fick saft på hennes altan medan hon slutförde uppgiften och sedan visade hon oss vår sovplats ute på udden, precis intill Vänern och med fåren inom synhåll.







På kvällen åkte vi in till Karlstad och åt mumsiga hamburgare på Street Friends. När vi kom tillbaka fick vi en vacker solnedgång och vi doppade oss näck i vattnet innan vi kröp upp i tältet för att sova.

Jag sov i nattlinne, tjock tröja och strumpor. Mer behövdes inte eftersom det var en relativt varm natt. Inne i tältet fanns sköna duntäcken som höll oss varma. Jag fick min riktiga sömn mellan 05 och 08 då solen hade gått upp.  Det är ju inte som att sova i sin säng precis. En väldigt speciell upplevelse!








När vi vaknade på morgonen kom Marita med alla fåren och en korg med frukost. Hon hade också med sig en nappflaska till lammen som jag fick mata. Frukosten åt vi uppe på en sten så vi fick i oss något i magen, för fåren var så sociala och keliga att vi inte skulle få vara i fred under vår frukost. Vill ni se en filmsnutt på när jag matar lammen får ni kika på min insta: @dessisdagar

Jag kan ej minnas en bättre morgon faktiskt. Det skulle väl vara nån julaftonsmorgon som barn då kanske :)





27 juli, 2017 by
Mountainbike

MTB med Carro

Igår mötte jag upp Carro vid parkeringen vid Mera Leras MTB-bana i Vidingsjö för lite cykling i skogen. Vi har kört MTB ihop en eller två gånger förut, men då kört snälla stigar i Valla. Vidingsjö är något helt annat. Mycket sten, mycket rötter. Mycket roligare :)

Så jag hade tagit med mig lelle Scott:en (min första MTB som jag sparat pga frälsa andra) som Carro lånade. Vi började med två varv på lilla blå slingan. Den är lätt och kort vilket gör att man kan köra den flera gånger för att öka självförtroendet. Sen gav vi oss på den gula banan i lugnt tempo. Stannade till och övade lite där det var knivigt. Och vi körde vänstra varvet två gånger. Under andra varvet kom jag upp för en lång stenhäll som jag inte nailat tidigare. Lyckotjutet!

Avslutade med ett varv på blåa. Vi fick ihop ca 1 mil i skogen. Det var inte illa pinkat för en nybörjare! :)

16 juli, 2017 by
Mountainbike

Kul nyheter på Mera Leras MTB-bana

Har inte cyklat Mera Leras bana i Vidingsjö på typ ett år. Det blir mycket mindre spontancykling när jag bor 2,5 mil från närmaste MTB-bana istället för typ 1 km som det var när vi bodde inne i stan.

Mera Lera har gjort en del förändringar på de olika slingorna vilket var en välkomnande nyhet! Bland annat har de satt upp genvägar med gröna markeringar som leder förbi knixiga partier om man vill ha lite mer flow i körningen. Jag har ett par ställen som jag liksom aldrig får till på den gula banan, o tack vare en grön genväg slipper jag skiten. Gula banan har också letts om lite så att man bland annat slipper en förjävlig stenkista i uppförsbacke. Sen har man fått dit doseringar i vissa kurvor vilket också gör att man får bättre flow.

Vi körde ett varv på lilla blå slingan som uppvärmning, sen ett varv på den gula o avslutningsvis två varv på blå bara för att köra slut på den sista energin.

Kör nog lite i helgen så då tänkte jag ta lite fler bilder. Körningen idag var så kul att vi bara stannade vid ett ställe o fotade. Bilden längst ner tillhör inte någon av de markerade slingorna, utan på väg till bilen :)




11 juli, 2017 by