Mitten av januari och ett par grader plus ute. FörvÀntningarna i spÄret var gegg och misÀr, men döm om min förvÄning nÀr skogen var alldeles frusen och torr. Lite is hÀr och var men 80% isfritt. Solen kunde man skönja bakom molnen och det var i allmÀnhet en ganska fin dag. Inte för kallt och inte för varmt. Men det dÀr beror nog pÄ hur man klÀr sig och vem man frÄgar.
Det rosa spÄret Àr 3 mil lÄngt och gÄr genom Tinnerö eklandskap, Vidingsjöskogen och UllstÀmmaskogen. SpÄret Àr relativt nytt och Àr ett vÀlkommet tillskott hÀr i Linköping. Underlaget Àr en del grusvÀg, pyttelite asfalt och mestadels stig med varierande grad av rötter och sten. Det gÄr utmÀrkt att cykla vissa delar av spÄret dÄ det Àr lÀtt att hitta tillbaka pÄ grusvÀgarna i t ex Tinnerö.
Idag körde jag ca 20 km och vÀlkomnades i hissen av en glad vovve nÀr jag kom hem! Vi har Roxie i helgen och Fredrik var ute pÄ promenad med henne medan jag cyklade. Jag blev pÄ ett alldeles glatt humör efter cyklingen och hoppade i ett varmt bad för att vÀrma min rödkalla kropp! Sen Ät vi varma mackor med gÄrdagens rester av pulled pork. Ni kan ju fethajja hur gott det var.
1 Comment
Men Ă„h! Det lĂ„ter ju verkligen helt perfekt tycker jag. Ălskar Tinnerö men nu nĂ€r vi flyttat (sanning med modifikation, flyttade ju 2012…) till en bit utanför stan Ă€r det mer av ett projekt att ta sig dit. Förr kunde jag springa till tinnerö, det var liksom bara ett stenkast bort.