Idag hade vår nya tjej bakat en äppelpaj som hon bjöd på. Fredagsfika alltså! :) Det trevligaste jag tycker med sådana initiativ är att alla samlas för en stund och bara snackar skit. Det är väldigt högt i tak hos oss och det är riktigt skönt. Trivs väldigt bra med alla kollegor.
Men lite jobbigt var det ändå att inte äta av den där pajen. Dels för att hon hade tagit ett trevligt initiativ som jag uppskattar och det kändes så dumt att avstå. Jag rotade fram en bägare med Skyr ur kylen som jag åt istället. Jag hade kunnat göra en lång redogörelse för varför jag inte åt av hennes paj, men jag avstod. Jag sa ingenting. Eftersom hon är så ny känner vi inte varandra tillräckligt väl för att hon ska veta hur jag reagerar på socker. De flesta bryr sig inte om vad jag äter. Min chef käkar stenålderskost och förespråkar det starkt, men han har varit ledig några dagar nu så tyvärr blev det bara jag som stod över.
Jag vet fortfarande inte hur jag ska hantera sådana här situationer. Jag har lätt för att ställa mig i försvarsställning om diskussionen väl sätter igång, men det beror på vem det är jag diskuterar med. Öppna personer är väldigt lätta att prata med. De ifrågasätter inte utan undrar nyfiket. Det är de där ifrågasättande personerna som kanske tror att de vet mer om mig och min kropp än jag själv som jag har svårt för. Jag diskuterar inte gärna kost med sådana personer för de har redan bestämt sig för en sak. Som tur är stöter jag inte på så många sådana, men jag känner mig nästan alltid lika försvarslös när jag väl gör det.
Hur hanterar ni fika på jobbet?