Sockerberoende, Tankar

Utmaning på jobbet

Idag hade vår nya tjej bakat en äppelpaj som hon bjöd på. Fredagsfika alltså! :) Det trevligaste jag tycker med sådana initiativ är att alla samlas för en stund och bara snackar skit. Det är väldigt högt i tak hos oss och det är riktigt skönt. Trivs väldigt bra med alla kollegor.

Men lite jobbigt var det ändå att inte äta av den där pajen. Dels för att hon hade tagit ett trevligt initiativ som jag uppskattar och det kändes så dumt att avstå. Jag rotade fram en bägare med Skyr ur kylen som jag åt istället. Jag hade kunnat göra en lång redogörelse för varför jag inte åt av hennes paj, men jag avstod. Jag sa ingenting. Eftersom hon är så ny känner vi inte varandra tillräckligt väl för att hon ska veta hur jag reagerar på socker. De flesta bryr sig inte om vad jag äter. Min chef käkar stenålderskost och förespråkar det starkt, men han har varit ledig några dagar nu så tyvärr blev det bara jag som stod över.

Jag vet fortfarande inte hur jag ska hantera sådana här situationer. Jag har lätt för att ställa mig i försvarsställning om diskussionen väl sätter igång, men det beror på vem det är jag diskuterar med. Öppna personer är väldigt lätta att prata med. De ifrågasätter inte utan undrar nyfiket. Det är de där ifrågasättande personerna som kanske tror att de vet mer om mig och min kropp än jag själv som jag har svårt för. Jag diskuterar inte gärna kost med sådana personer för de har redan bestämt sig för en sak. Som tur är stöter jag inte på så många sådana, men jag känner mig nästan alltid lika försvarslös när jag väl gör det.

Hur hanterar ni fika på jobbet?

Previous Post Next Post

You Might Also Like

11 Comments

  • Reply Emma 4 maj, 2012 at 19:17

    Nu har jag ju inget jobb längre, men när jag hade så blev det ofta “smusslande”. Jag orkade inte med att folk ifrågasatte och tyckte man var dum, så antingen tog jag inget alls, eller så tog jag och gav till de som ville ha som accepterade varför jag inte åt, eller så åt jag om det var någon favorit sak. Men nu var vi nog lite fler på mitt jobb än på ditt så jag antar att det liksom märks mer om man avstår då!

  • Reply Marie 4 maj, 2012 at 19:17

    Man kan säga att man uppskattar tanken och handlingen, men att du avstår för att du INTE tål socker?! För det är ju så det är?! Om någon undrar så kan man svara att man valt att äta på ett visst sätt för att må bra och behålla hälsan. Tror inte det behöver vara så svårt egentligen…

    Du var bra som stod emot, du hade ju trevligt ändå! Umgänget var det viktigaste.
    Trevlig helg!

  • Reply Emma-Lee 4 maj, 2012 at 19:30

    :-)

  • Reply Florence 4 maj, 2012 at 19:44

    Så länge du är trygg med dig själv och dina val behöver du inte fundera på vad du ska säga ifall frågan kommer. Ge det svaret som känns rätt för tillfället, att tänka för mycket om blir aldrig bra. Stå på dig för du duger precis som du är och du har din fulla rätt att tycka vad du vill. Glöm aldrig det.
    Kram

  • Reply LindaH 4 maj, 2012 at 20:09

    På mitt jobb vet dom om att jag inte äter fikabröd eller dylikt om det serveras då jag talat om att jag inte äter det och framförallt så kan jag inte äta allt som erbjuds. Jag har numera blivit stämplad som “hälsofreak” på jobbet då jag är den som har en hel del kunskap om kost och tränar mycket, men jag har en sådan kropp/ämnesomsättning som gör det omöjligt att äta allt som erbjuds. De flesta förstår detta sen finns det alltid personer som störs sig på mig då jag kan avtå från frestelserna medans de inte kan. Du ska absolut inte äta för att behaga någon annan, du bestämmer själv vad du ger din kropp.

  • Reply Mia Gustafsson 5 maj, 2012 at 06:55

    Jag tycker också ibland det är lite trist det där med att “inte vara med” men jag gillar inte kakor särskild mkt så det gör inget. Däremot serveras det ibland godis och då blir det svårare. Jag är ganska van att säga nej för jag har bantat sedan jag var 10 :) och när jag säger att jag inte mår bra av kolhydrater är det ingen som säger något faktiskt.
    Däremot var jag på en föreläsning där vi fick smörgås bara med folk jag inte kände och då stod jag ute på toan och drack proteindrink i smyg :)

  • Reply Lina 5 maj, 2012 at 07:38

    Mina arbetskollegor vet om att jag inte äter sådant och en del av dem kör faktiskt LCHF med.
    Men är man med personer som inte vet om brukar jag försöka att inte göra något affär av det utan helt enkelt bara ta en kopp kaffe och inte säga ngt.
    Folk måste verkligen acceptera att man själv gör sina val :)
    Starkt jobbat av dig att stå över tjejen.
    Kram Lina

  • Reply Anna Linnea 5 maj, 2012 at 08:35

    De senaste fyra åren har jag tackat nej 99% av alla hundratals gånger jag blivit bjuden, man vänjer sig, men, typiska fraser:

    “tack, det ser jättegott ut, men jag undviker socker och mjöl/spannmål/gluten”
    “jag är nöjd med bara kaffe, tack”
    “jag tänker på figuren :D”
    “NEJ TACK.” – den här är till mormor 3:e gången hon tjatar och ojar sig

  • Reply Sandra 5 maj, 2012 at 16:49

    Bra att du stod över :) Jag brukar argumentera för min sak så mycket som behövs för att jag ska känna att jag sagt mitt. Skakar personen framför mig fortfarande på huvudet när jag är klar är det synd för den. Brukar tänka när jag får pikar om mina kostval att det är synd att folk i allmänhet är så dåligt pålästa och inte vet att olika saker passar olika människor :)

  • Reply Råd från experter, vem ska man lita på? | 5 maj, 2012 at 17:15

    […] att så många skrev och tyckte till om det här inlägget! This entry was posted in Tankar. Bookmark the permalink. ← Hemmagjord […]

  • Reply jossan 5 maj, 2012 at 18:09

    jag har ett helsike rent ut sagt på mitt jobb då det HELA TIDEN ska fikas minst 2 ggr om dagen och sedan på alla möten vi har var 3:e vecka MINST.
    jag har förklarat så många gånger att jag äter efter LCHF och att jag ej klarar av att äta “en bulle” etc för då triggas mitt socker upp och jag måste ha mer och mer vilket slutar med att jag får ont i magen, blir på dåligt humör osv. jag får lida i många dagar, även en hel vecka ibland då jag ska äta som dem gör. de förstår inte alls och blir sura bara för att de själva inte klarar att stå emot. ibland tar jag bara för att hålla husfriden uppe vilket är helt sjukt! finns ingen annan än jag på mitt jobb som går enligt LCHF och i princip alla är även emot det då jag förklarat vad det innebär. jag jobbar inom vården och de ser fett som dödligt gift i princip och “man ska äta mycket frukt och unna sig sötsaker” osv osv. de är helt nollställda och nästan otrevliga då denna diskussionen tas upp. ska även tillägga att de flesta där är från 10-30 kg överviktiga nästan alla. trivs annars med jobbet men just denna biten tar så mycket på energin så ibland vill man bara bort därifrån!

  • Leave a Reply

    Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.