Ju mer tiden går desto mer med glädje kan jag se tillbaka på Berlin Inline Marathon. Här kan ni läsa mitt långa inlägg om loppet.

En dröm som jag hade, en dröm som jag förverkligade – på en drömtid!

Berlin Inline Marathon var mitt livs andra inlineslopp och jag hade nästan ingenting att jämföra med. Jag visste inte hur banan såg ut (mer än på kartan som fanns på hemsidan) . Skulle det finnas livsfarliga svängar? Och jag visste inte om jag skulle hamna i helt fel startgrupp, missa starten eller inte ens hitta till den. Som tur var var det väldigt lätt att hitta :) Jag visste inte heller om jag skulle palla att åka 4,2 mil. Det var heller inget större problem som tur var. Banan var väldigt flack och asfalten av väldigt bra kvalité för det mesta. Det fanns några spårvagnspassager som kunde vara lite knepiga men annars inga problem med underlaget direkt.

Det största problemet var väl egentligen att akta sig för de som druttade omkull. Det var lite svårt att njuta av omgivningen då jag hela tiden var tvungen att hålla koll på de framför. Om någon skulle åka omkull eller signalera fara. Att de flesta använde sig av olika tecken hjälpte väldigt mycket. Ibland var det så tjockt av åkare att man inte såg hur banan gick och att då folk signalerade höger- eller vänstersväng var väldigt bra.

Benen kändes fräscha och starka hela tiden. Fötterna blev däremot trötta av att inte ha ordentligt stöd runt vristerna då mina vrister är för smala för de skor jag har. Jag fick stanna till en gång vid kilometer 27-28 och dra åt dem så hårt jag kunde och då kändes det genast bra igen. Jag kunde trycka ifrån bra ända in i mål. Kilometer 34 blev den snabbaste på 25,9 km/h vilket egentligen är helt galet!

Jag har i allmänhet svårt att bestämma mig för om jag är hyfsat vältränad eller hyfsat otränad, men av min tid att döma på Berlin Inline Marathon är jag nog hyfsat vältränad. Jag känner mig stolt över den prestationen. Jag tog mig i mål på min drömtid på två timmar och det är hela 20 minuter snabbare än vad jag trodde var rimligt och kom på plats 891 av ca 5000 åkare.

Här ser ni en grym film från årets Berlin Inline Marathon:

Nästa år är det dags igen!

Men då tänker jag satsa på både halvmaran och helmaran i Berlin. Det var så nedrans kul så varför inte? :)

I cykling använder man samma muskler som på inlines så vinterns spinningträning kommer göra underverk!

2012 kommer bli mitt bästa träningsår!