Runday = funday

Mamma och jag bestämde springdate i Rydsskogen för andra gången den här veckan. Rackarns kul att springa tillsammans med henne! Jag glömmer helt bort att jag är trött och bara grejjen att vi båda är på samma plats, utför samma sak och har samma mål är rätt häftigt.

Det är lustigt det där. För jag sprang exakt samma runda igår, men de går knappt att jämföra. Igår kändes det tungt, benen stapplade sig fram och det regnade. Idag sken solen, det hade börjat torka upp i spåret och jag hade fint sällskap.

Mamma har ju sprungit i den här skogen hur länge som helst. Hon började springa långt innan jag ens kommit på tanken om att springa kunde vara kul. Ingen kunde väl då ana att vi skulle mötas på det här planet, att springa ihop. Vi bestämde att vi skulle springa igen nu på tisdag.

En annan positiv grej är att benhinnorna inte verkar bli sämre fastän jag sprungit fyra pass den här veckan. Springer numera alltid med mina kompressions-sleeves från CEP vilket jag tror gör nytta.