Inlines

Soligt långpass utan kolhydrater :-)

Efter lördagens inlinesåkning ville jag veta hur kroppen hanterar ett långpass utan kolhydrater. När jag kom hem från jobbet åt jag köttbullar med majonnäs och ketchup och försökte ladda Garmin så mycket det gick innan jag gav mig ut. Den hade nämligen helt tomt batteri, och jag hann ladda den till ungefär 15%.

Jag tog Haningeleden bort till Ekholmen, genom Johannelund och in till stan, längs med Stångån förbi Cloetta Center, genom Tornby, rundade Skäggetorp, besegrade Glyttingebacken och körde igenom Ryd på kass asfalt. Här dog Garmin. Rätt bra tajmat ändå med bara 2 km hem.

Dessvärre inget Berlin-tempo direkt, men så har vi ju inte Berlin-förutsättningar i Linkan heller. Massvis med trafikljus, backar, vägbyggen, motvind och bitvis kass asfalt.

Jag satsade på att hålla ett så jämnt tempo som möjligt och orka hålla. Det gick bra att åka på LCHF med bara en flaska vatten som färdkost. 25 km blev det. Betydligt längre än vad jag hade tänkt, men eftersom jag kände mig stark körde jag på. Medelpuls 178 bpm (83% av max).

Så jag kan konstatera att det funkar ganska bra även med långpass på LCHF. Nyckeln tror jag sitter i att ta det lugnt de första kilometerna för uppvärmning. Det går inte att ösa på redan från start. Det kändes tyngre än normalt vid motvind, men när jag hade sid- eller medvind eller åkte skyddat så rullade det på fint. Det som gör mig trött är främst dålig asfalt mot slutet som ger mycket vibrationer och sänker farten. Här skulle jag exempelvis kunna köpa en uppsättning med mjukare hjul som gör åkningen skönare på grov asfalt.

När jag kom hem var Bettan här och vi tittade på nya avsnittet av Game of Thrones.

Matdagbok:
Sallad gjord på två ägg, kyckling, mozarella och coleslaw
Köttbullar med majonnäs och ketchup innan passet
Kesella 1% och två kokta ägg med majonnäs efter passet

Inspiration, Kost

Ny tidning: Mat & Hälsa

Den här tidningen är inriktad på LCHF och allra första numret kom till butikerna idag. Jag rafsade åt mig en snabbt som attan :-)

Vid första anblick är det här en snygg tidning. Formatet är snyggt och jag gillar att man valt ett mattare omslagspapper. Inuti känns tidningen ordentligt genomarbetad. Innehållet är bra, men jag kan inte bestämma mig om jag tycker att det är en nackdel att den knappt handlar om träning. Fokuset är helt klart inriktad på mat och egentligen är det bra så. Mattidningar av traditionellt slag finns det ju gott om, men det finns få tidningar som är inriktade på en speciell kost. Jag tycker det är positivt även om jag i framtiden exempelvis skulle vilja se reportage om barfotalöpning och funktionell träning. Kanske CrossFit?

Man har valt snygga typsnitt och fotografierna i tidningen är i toppklass! Både motivmässigt och rent tekniskt. Så den här tidningen är rent ögongodis i flera bemärkelser! Massor av härliga recept, snygga fotografier och snygg layout. På sida 86 finns en annons för Kostrådgivarna som jag har knåpat ihop.

Läs mer om tidningen på Facebook: Mat & Hälsa

PS. Och sen är ju snygga Åse på framsidan!

Livet

Palle Kuling-choklad & VHS

När jag var liten (5-6 år) bodde jag mycket hos min farmor och farfar som bodde i ett hus med stor trädgård som bland annat bjöd på bigarråer och boysenbär. Just boysenbär är mitt favoritbär. De ser ut som avlånga hallon och smakar väldigt gott. Min farmor jobbade på Cloetta och de hade därför alltid godis hemma. Jag fick äta fritt, vilket såklart ett litet sockermonster som jag uppskattade. Mina farfäräldrar ville alltid göra mig nöjd och glad och lät mig hållas.

Favoriterna var lysmelk och Palle kuling-choklad som jag lade på elementet så att det smälte i pappret. Och så hade jag en konstig egenhet som involverade kaffe och pepparkakor. Jag mosade ner en pepparkaka i en kaffekopp som jag åt med sked. En period åt jag mycket Risifrutti, men jag förät mig på det så nu ryser jag av att bara se förpackningen. Festis drack jag i mängder och pinnglass från glassbilen hade vi fullt av i frysen i garaget.

När jag inte lekte med grannbarnen satt jag i min fåtölj och tittade på video. Japanskt tecknade filmer, Fem myror är fler än fyra elefanter, Lysmaskarna, He-Man och She-Ra var mina favoriter.

Det känns konstigt men det är just sötsakerna och filmerna jag kanske minns bäst från min tidiga barndom.

She-Ra – Adoras alter ego och He-Mans tvillingsyster.