Igår var jag på min 2:a stötvågsbehandling. Naprapaten klämde på benhinnorna för att se om jag hade mindre ont den här gången och markerade sedan med en penna vart det smärtade. Vi körde sedan på samma styrka som sist – den lägsta.
Känner mig helmesig för SÅ ont gör det inte. Smärtan ska ligga på en 8:a på en skala från 1 till 10, men gårdagens smärta går inte upp till mer än 5-6 kanske. Jag vet att det ger bättre resultat ju ondare det gör men här blir jag ”bekväm”. Det är mer läskigt än smärtsamt. På de mest ömma ställena så ilar det till i benet och det tycker jag är skitläskigt. Det påminner mig om elchocker. 3 min per ben blev det iallafall och sen körde han även bak på vadmusklerna eftersom jag brukar vara så stel där. Nästa gång ska jag våga höja styrkan ett snäpp iallafall!
Min naprapat säger att jag den här veckan kan testa att springa 1 km två gånger. En del av min problematik har varit att jag gått ut för hårt nämligen – too much too soon.
No Comments